Husmanskost

Om man säger kåldolmar, köttbullar, stekt strömming och kalops, så kommer nog de flesta att tänka på husmanskost från det svenska köket. Förutom dessa nämnda rätter finns det så klart ännu fler rätter som räknas in under termen husmanskost. Även lokala varianter förekommer. Om man kommer från Piteå så är det nog självklart att man räknar in pite-palt i kategorin husmanskost. Någon som bor i Skåne är dock inte lika bekant med rätten. På grund av invandring har vi också lyxen att kunna ta del av andra länders husmanskost, men i den här texten ska vi koncentrera oss på de svenska rätterna.

stock-photo-10454946-swedish-meatballsHusmanskostens historia i Sverige

Få saker går väl upp emot att sitta på bekväma möbler och ha en riktigt gedigen och god rätt framför sig. Men var kommer egentligen alla dessa rätter ifrån och hur länge har de funnits? Kåldolmar nämns första gången redan 1765 i Sverige. Då skriver Cajsa Warg om dessa i sin bok ”Bihang till: Hjelpreda i Hushållningen för unga fruentimber”. Våra kära, svenska köttbullar tycks ha funnits i Sverige ända sedan 1600-talet. Man kan också hitta recept på dessa i kokböcker från 1700-talet. Potatis är ju en grundstomme i många av våra husmansrätter. Potatisen kom till Sverige runt 1655. Man tror då att det var en man vid namn Olof Rudbeck som tog in den till botaniska trädgården i Uppsala. Men mer känd som potatisens anfader i Sverige är nog Jonas Alströmer. På 1720-talet importerade han potatis från Frankrike och började odla den på sin gård. I början var det faktiskt inte helt självklart vad potatisen skulle användas till och den återfanns ofta i desserter. Dillpotatis dröjde ännu några år.

Nya varianter av husmanskost

Husmanskosten är idag väldigt populär och det är väldigt lätt att hitta en restaurang som serverar husmanskost. På flera lyxkrogar kan man faktiskt äta gamla hederliga rätter som köttbullar med potatismos och lingon. Trots att de gamla klassikerna står starka så har dock nya influenser gjort sitt inträde i husmanskosten. När pastan kom till Sverige så blev till exempel spaghetti och köttfärssås en rätt som i dagsläget nästan kan räknas som husmanskost. Även tacos, som gjorde sitt inträde på 90-talet, äts nu flitigt i vart och vartannat svenskt hem. Om några år kommer även tacosen kanske att räknas som husmanskost. Invandringen har också gjort att det skapats så kallade fusioner i husmanskosten. Det innebär att man tar klassiska rätter och förnyar dem med hjälp av influenser från andra länder. Vad det verkar så är även vad vi kallar husmanskost föränderligt. Det som är klassiker idag kan faktiskt ha ersatts med nya klassiker om femtio år.