I de norra delarna av Sverige finns en tradition av att tillaga palt av finriven rå potatis. Potatisen blandas med mjöl och salt och formas till runda bollar som kan fyllas med stekt fläsk eller ätas som de är. Paltarna, det vill säga potatisbollarna, kokas sedan i rejält saltat vatten.

Så här tillagas och äts palt

Exempel på andra namn för palt är klubba, klåbb, klöbba och klimp. Beroende på region görs bollarna på korn-, råg- eller vetemjöl och rikligt med salt. De fylls oftast med stekt fläsk som skurits i tärningar och serveras med vit sås eller sås smaksatt med messmör. De kan också ätas med skirat smör och rårörda lingon.

Palt är nära besläktat med kroppkakor, men kroppkakor görs på kokt potatis och innehåller ofta både ägg och lök. Det finns olika varianter både på kroppkakor och palt, exempelvis Pitepalt som görs på vetemjöl, och blodpalt som görs på bland annat kornmjöl och blod.

Till palt dricker man med fördel mjölk och många barn gillar att skära toppen av palten och gröpa ur fyllningen. Sedan fylls bollen med smör som smälter i den varma palten. Därför passar det bra att servera en så kallad smörbrunn på barnkalas och göra det till en rolig grej.

Från palt till spettekaka

I södra Sverige finns en koppling mellan paltbröd och övrig blodmat som bland annat innehåller en grov mjölsort och blod (som paltbröd och blodpudding). En variant på den norrländska palten är blodpalt som,förutom riven potatis och mjöl, även innehåller blod.

I södra Sverige, och då i synnerhet i Skåne, är det dock spettekakan, eller spiddekauga som det heter på den skånska dialekten, som är drottningen. Spettekaka är en slags bakverk och en skånsk specialitet. Den måste också bakas i Skåne för att få kallas för spettekaka då det är ett skyddat varunamn.

Så här tillagas och äts spettekaka

Spettekaka är ett högt, konformat bakverk som är ihålig då smeten ringlas över ett roterande spett. Beroende på appliceringen får kakans kanter antingen droppformade spetsar alternativt en slät finish.

Spettekakans smet består av potatismjöl, ägg och socker. Smeten ringlas långsamt över spettet under gräddningen, antingen över gasollågor eller öppen eld. Bakas kakan över öppen eld krävs regelbunden tillsyn, många timmar och flera bagare. Med tanke på detta är det allt färre som bakar spettekaka över öppen eld, då priset också blir avsevärt högre.

När spettekakan är klar dekoreras den med vit eller färgad kristyr beroende på region. Även andra skillnader i utseendet kan förekomma, då man på Österlen ofta har spetsiga toppar och rosa eller grön kristyr, medan man i norra Skåne skippar topparna och oftast använder endast vit kristyr.

Vid servering sågas små rektanglar ut ur kakan, och traditionen bjuder att kronan bevaras så länge det bara går. Använder man något annat än ett bågfilsblad för att skära upp kakan kommer den att smulas sönder och förstöras. De små bitarna äts oftast ihop med mörkrostat kaffe.