Det ursvenska julbordet

Många länder runt om i världen har sin egen syn och variation på julbordet, men för oss svenskar finns det bara det ursvenska med sill, köttbullar, prinskorv och naturligtvis dopp i grytan. Om vi tycker att det är gott eller inte spelar ingen roll – saker och ting ska stå i sina grytor den 24:e och därmed basta! Svenskt julbord har dock inte funnits i all evighet men har trots allt några år på nacken nu. Var kommer egentligen traditionen ifrån?

Vikingarnas julbord – det allra första

Faktum är att nutidens julbord har anor ända sedan vikingatiden. Det var under vikingarnas era som man myntade ett begrepp som kallades ”dricka jul”. Men det var under medeltiden som början till det stora julbordet tog fart. Detta eftersom den katolska tron var vida utbredd och på den tiden innebar det att man fastade under advent. Det enda man åt var då dopp i grytan, gröt och lutfisk. På juldagen och senare redan på julafton bröts fastan och man kunde trycka i sig all mat som man velat ha under nästan en månads tid. Därav det stora och mäktiga julbordet med allehanda maträtter som får magen att stå i 4 hörn.

Det riktiga julbordet

Denna tradition blev särskilt viktigt i det svenska bondesamhället där man tog tillvara allt som fanns. Sverige var ett mycket fattigt land på den tiden och ingenting fick gå till spillo. Därför är det vanligt att många i dagens samhälle rynkar på näsan och undrar varför i herrans namn man åt grisfötter eller till och med en helstekt spädgris. Folk sparade sig helt enkelt för att äta sig mätta och hålla sig nöjda under en lång bit in på januari. För skinkan var stor och man karvade på den länge och väl.

Nutidens hemtrevliga julbord

Numera är julbordet visserligen rejält och mättande, men många nya rätter har smugit sig in, kanske från andra länder eller som vegetariska varianter. Ända sedan början på 1900-talet har det också blivit än mer viktigt att julbordet ska vara hemtrevligt och att alla ska känna samhörighet innan julklappsutdelningen. För många börjar spänningen redan vid den första tuggan. Man börjar tänka på sin Julklapp till flickvän eller pojkvän – det där gulliga paketet som ligger under granen och som bara väntar på att bli uppslitet. Visa äter dock julbordet mitt på dagen medan andra väntar att inta det lite senare. Dock brukar julklpassutdelningen oftast ske sist på julaftons kväll innan nubben och tv-tittandet (med undantag för Kalle Anka och hans vänner) och alla härliga tecknade filmer som visas redan på eftermiddagen.

Julbord på restaurangerna

Julbordet i hemmet är gammalt men det kommersiella julbordet är relativt ungt. Det var från och med slutet på första världskriget som vissa finare restauranger började duka upp lagom till jul med sill, potatis och julskinka. Dock har det första datumet för julbordet hamnat redan i november, vilket både är på gott och ont. Man hinner ju bli lite trött på julmaten långt innan julafton väl kommer!

litepress