Vad tänker du på när du hör svenska mattraditioner? Kanske tänker du på traditionell husmanskost eller moderna klassiker som kebabpizza? Kanske är det saltlakrits och Kalles kaviar? Kanske är det IKEAS köttbullar med potatismos och löksill? Sanningen är att allt detta är en del av vår stolta mattradition. Och ingenstans blir det så tydligt som när man pratar med svenskar bosatta utomlands. Det är därför inte konstigt att svensk matkultur i Minnesota, den amerikanska delstat där flest svenskättlingar lever idag, är i allra högsta grad levande. Där möter du det traditionellt svenska köket som du aldrig mött det innan.
Att göra i Minnesota
Egentligen borde alla åka till Minnesota för att uppleva vår svenska matkultur, som den var under 1800-talet. Visste du till exempel att lutfisk är en populär rätt där? Om du vill äta lutfisk i vad som kallar sig lutfiskens huvudstad ta en tur till staden Madison. Det finns mängder av restauranger både i Minnesota, men även runt om i städer som Minneapolis där du kan luncha på American Swedish Institute. Om du har tur behöver du inte ens ta ut några semesterdag för du kan jobba där du behöver med hjälp av poppice.com. Då kan du ju också, om du tröttnar på att äta, till exempel ta hyra en båt och paddla på Mississippifloden. Det är ett bra sätt att få upp energin så du kan äta mer. För det är inte bara svensk mat som är stort i Minnesota, utan skandinavisk mat generellt. Det kan vara spännande att prova de olika köken och jämföra skillnader och likheter, oss grannar emellan.
Mattradition i förändring
Ett program som ökat intresset för våra svenska mattraditioner är Historieätarna, där får vi inspiration av Erik Haag och Lotta Lundgren. Programmet är en fantastisk kombination av underhållning och information. Det är förståeligt att programmet har blivit en sådan succé, det finns inget bättre än att lära sig samtidigt som man skrattar! Programmet har blivit så framgångsrikt att teamet bakom till och med fick vara en del av en annan tradition, julkalendern. Det bästa med att titta på tv-serien är att det låter det oss inse hur mycket traditioner förändras. Mycket av det som var standard under stormaktstiden är otänkbart idag, och man kan undra vad man i efterkrigstidens Sverige skulle tycka om tacofredagar och kebabpizza. Men det är det som är så fint med matkultur och mattraditioner, i möten med andra kulturer utvecklas de, och förändras. Men de slutar aldrig vara våra traditioner, eller vår kultur. Och kanske är det därför den svenska matkulturen är så levande i världens smältdegel USA.